Det var en gång
Den här veckan har varit högt och lågt, bokstavligt. Jag har omgett mig av människor av alla de slag som gett mig energi utan förbehåll, nya bekantskaper som tagit sin början i en tid som för mig är allt annat än logisk. Det händer otroligt mycket inom mig och även om jag går från klarhet till klarhet måste jag också backa tillbaka för att få perspektiv nog att förstå vad som sker i mitt undermedvetna.
Helgen avslutades med känslostormar och mängder av tårar. Jag gick ensam till platsen som närapå tog mitt liv igår. Det var en mycket känslosam stund och jag försökte städa ur mina inre känslor av hela min själ. Till min förvåning upptäckte jag att det liknade en gravplats, denna fina och mycket stillsamma plats mitt i urskogen är en symbolik för mitt forna jag. Här ligger den gamla Cecilia begraven. Hon som levde som om varje dag vore den sista, med glädje, skratt och enerverande framtidsplaner. Hon som idogt kämpade för kärleken och på riktigt trodde att hennes övermäktigt pulserande hjärta kunde rädda mannen hon älskade från missbruket. Hon som så gärna
Den här veckan har varit högt och lågt, bokstavligt. Jag har omgett mig av människor av alla de slag som gett mig energi utan förbehåll, nya bekantskaper som tagit sin början i en tid som för mig är allt annat än logisk. Det händer otroligt mycket inom mig och även om jag går från klarhet till klarhet måste jag också backa tillbaka för att få perspektiv nog att förstå vad som sker i mitt undermedvetna.
Helgen avslutades med känslostormar och mängder av tårar. Jag gick ensam till platsen som närapå tog mitt liv igår. Det var en mycket känslosam stund och jag försökte städa ur mina inre känslor av hela min själ. Till min förvåning upptäckte jag att det liknade en gravplats, denna fina och mycket stillsamma plats mitt i urskogen är en symbolik för mitt forna jag. Här ligger den gamla Cecilia begraven. Hon som levde som om varje dag vore den sista, med glädje, skratt och enerverande framtidsplaner. Hon som idogt kämpade för kärleken och på riktigt ville vara mamma Cecilia åt fyra barn. Hon som ville bygga ett vackert hem åt sin familj och tillägna all sin kärlek och kraft åt familjen. Nippertippan som ville så väl. Hon som... inte längre finns. Hon som vilar i frid på just den här platsen. Där trädet som skyddar henne likt en fjäder som omfamnar henne med hela sin styrka.
Det trauma jag upplevt skapar känslor och panik bortanför alla gränser. Delar av mig själv finns naturligtvis fortfarande kvar även om jag i mångt och mycket lever med helt andra föreställningar om livet nu. Jag önskar så innerligt att jag hade förmågan att älska och ge mig hän som förut och att familjekänslan skall infinna sig igen. Jag har i hela mitt liv drömt om en stor familj, en lycklig sådan som är livet utgångspunkt. Min ryggrad, min trygghet, mitt allt. Istället har behovet av ensamheten vuxit sig stark, blivit min tillflykt, ett tillstånd där jag finner tryggheten i mig själv, så oändligt långt ifrån den värld jag tidigare eftersträvat. Eremitliv. Väldigt känslosamt. Väldigt ensamt. Och samtidigt väldigt befriande. Jag sörjer det som varit och alla känslor hör som därtill och inser att jag behöver den här ensamma tiden. För samtidigt blickar jag fram och innerst inne vet jag att jag går en härlig framtid till mötes. Fram till dess tar jag pyttesmå steg framåt och tillåter mig själv att sörja.
Bohuslän i mitt hjärta. Platsen som jag lärde känna för snart två år sen har påverkat mitt liv fantastiskt mycket. Jag har formats till en riktig frilufsare som älskar skog och natur precis som när jag växte upp. Vi har fått låna Torpet i Bohuslän och det finns uppriktigt ingen annan plats som gett mig så mycket lugn och harmoni som just denna. Jag lever med otroligt stark känsla och kraft att jag måste skaffa mig en egen plats för inre harmoni, ett torp som vi äger själva, där familjen får leva och må bra i kontrast till lägenhet i stan. Ett andningshål, så viktigt för kropp och själ. Jag börjar känna mig redo att ta nästa steg, jag vill lämna Torpet med en tråkiga historia som vilar sorti över fridens plats. Jag börjar bli redo att forma mitt nya jag och istället leta efter våra drömmars torp där livet går vidare mot nya upplevelser, glädje och lycka. En plats som vi får utforma själva helt efter egen förmåga. Detta har kommit att växa till en dröm så stark, en dröm värd att kämpa för.
Love C